31+3 Ett oväntat besök hos specialist mödravården, stirkta order och heltids sjukskriven

Sedan tidig förmiddag har jag haft flera hemska sammandragningar som känts annorlunda än de tidigare.
De här var hårdare, längre, och det kändes som att allt pressades neråt.
Stannade kvar i sängen till det verkligen var dags att gå upp och åka till jobbet.
Väl på jobbet får jag en sammandragning till och jag inser att det ju inte finns en chans att jag kommer orka jobba om det fortsätter såhär, och att jag kanske även borde ringa min barnmorska för att se vad hon tror det kan bero på och vad jag ska göra...
En halvtimme senare ligger jag och tittar på en skärm i ett rum på specialistmödravården.
Den snälla doktorn känner och klämmer och snurrar runt med ultraljudspaddeln.

Bönan har fixerat sig, hon ligger stadig som en klippa med huvudet långt där nere.
Livmodertappen var tack och lov inte påverkad än men doktorn sjukskrev mig på heltid de kommande två veckorna.
Jag har fått strikta order om att undvika all form av ansträngning som kan leda till sammandragningar (vaddå? ska jag ligga i sängen i två veckor?!?), för när bebben ligger med huvudet så långt ner och är fixerad så kan sammandragningarna göra att hon pressas ännu mera neråt och trycker på vilket kan sätta igång allting, detta ville doktorn undvika iaf i två veckor. Jag är i vecka 32 nu och efter v 34 gör de ingenting för att stanna upp eventuella förlossningsvärkar och sånt.
Frågade doktorn om hon trodde att bönan skulle stanna kvar till den sista juli som beräknat.
"jag skulle inte satsa några pengar på det, hon verkar ganska bestämd och kanske har bråttom" fick jag som svar.
...Det låter som min dotter det... Bestämd och otålig...
...undrar om hon är det om 15 år också... oh lord have mercy!

V. 30+0 S som i Symbios och Sammandragning

Jag och sessan somnade vid sjutiden igår, sen vaknade jag vid 22 för att någon plingade i matrepet (navelsträngen) och tydligt markerade att det var slut på föda.
Tokhungrig. Åt två rejäla tallrikar fil och oboy.
Upp i säng, somnar om som en stock.
Vaknar igen vid 23.30, kissenödig.
När jag reser mig upp från toaletten får jag en rejäl sammandragning.
Jonas som nu oxå är på väg att lägga sig försöker stötta så valhänt det går.
Vi går och lägger oss bredvid Ella som tagit upp största delen av vår säng...
I halv dvala när en till sammandragning kommer.
Tätt följt av två små.
Dock så smärtsamma.
Ella har under den här tiden börjat röra sig och gny.
Vi somnar om.
Vaknar strax igen av en till kraftig sammandragning, J försöker tyst stötta och håller min hand, ella kramar om mig i sömnen men som om mor och dotter var i symbios halvvaknar hon direkt och mumlar till jonas att "mamma haj ont"
Sen vänder hon på sig och somnar om.
Jag ligger fnissandes och flämtandes och undrar vad det var som hände.
Sammandragning över.
Ca 02.00 toksvettig!
Ella ligger som fastklistrad mot min rygg, mysigt men jobbigt varmt.
Dricker vatten från min vattenflaska, slut! (när hann den ta slut? J fyllde på den när han nattade mig å ella vid sju)
Försöker somna om men inser att jag är för törstig.
Upp, fylla på flaskan, dricka dricka, fylla på igen, lägga sig, ännu en sammandragning, dock väldigt mild och släpper fort.
Somnar om.
04.00 någon skallar min blåsa!
Kissa igen.
Hinner precis lägga mig och säga sov gott för tolfte gången till J när E börjar böka.
Jag och J anar onåd och spelar döda (iaf iallra högsta grad sovandes)
Smygkikar på min dotter för att kunna göra en lägesanalys.
Förhoppning: stängda ögon, avslappnad, med nappen i mungipan.
Verklighet: klaröppna ögon som tittar mot mig som om hon vet att jag bluffar och en hand som rastlöst snurrar på nappen.
04.15 "det äj mojjon nu!" (jag hatar sommaren!!!)
Vi försöker all the trix in the book...
Tillslut får E gå upp och kolla på solen i fönstret för att se att solen faktiskt inte alls riktigt har vaknat än och att det är så tidigt att inte ens barnkanalen har börjat!
Precis när E börjar förstå att det kanske ändå är sant och är påväg till sängen igen smackar hon i huvudet i fönstret som står öppet (Hatar fönster som öppnas inåt!!!!)
Lyfter upp tokledsen sessa i min famn, tokledsen sessa knäar preggomage och väcker minisessan som tror att det är dags för morgonjympa.
Blåser och tröstar E samtidigt som jag försöker lugna ner gymnasten som testar gränserna för hur elastiska mina revben är.
Tappar humöret, ryter åt J att han får gå upp och fixa välling! (nej, jag sa det inte med så fina ord)
Ella dricker välling, jag försöker somna om, ella låter som en trumpet och får en dos nässpray, jag försöker somna om.
Känner precis ett uns av inre frid när Ella hittar pippis apa någonstans i sängen.
Apan vill klappa mamman med den vassa delen av kardborrsidan,
en bit hud har nog lossnat av mammans skulderblad och mamman önskar död och hemskheter åt pippiapan.
Apan blir tråkig för prinsessan som spelar sina kort väl och frågar J vart ior är istället.
Jag försöker snabbt mig på lite telepati till J, -ior sover!ior sover!ior sover!. Misslyckat.
Hör honom säga att ior ligger i Ellas säng.
Inser att kriget är förlorat och tackar Gud för några timmars sömn.
Ior hämtas, Ior och pippiapan boxas...
I denna stund av prövning fattar den hormonella modern ett beslut.
Nu skiter jag i det här!!!
Kärleksfull som jag är så säger jag till J att han som sovit minst och snart ska upp till skolan kan få gå ner och lägga sig i gästrummet för att sova.
Han tittar medlidsamt (och förvånat?!) på mig och frågar "men du då?"
Jag klarar mig svarar jag trofast och tänker att det är mors dag nästa helg och att jag ska jobba hemifrån idag då E är på dagis, en tupplur mitt på dagen borde ju hinnas med.
J försvinner ner men kommer snart upp igen, med ipaden (han har sina poäng den gubben ändå).
Så nu ligger vi här.
Klockan är halv sex nu och vi har avklarat flera virtuella pussel än någonsin, nu ska vi ha virtuellt teparty bestämmer storsessan.
.... Får man gå upp snart så att jag får sova igen?

V.27+3 Fotmassage

Because I'm pregnant and totally worth it!

Vecka 27+3 Världens starkaste tjej?

Om skrönan nu skulle stämma att bebisar kan sparka sönder revben eller iaf förstöra vävnaden runtom, så var det inte långt ifrån i natt.

Bebbeböna la sig på tvären/bredden och tryckte på allt hon hade, tog spjäl med fötterna i min högra sida och pressade på med huvudet i min vänstra, för att i nästa sekund göra kullerbyttor.
Gjorde så ont att jag fick tårar i ögonen och bara låg och flämtade.
J tyckte att det kändes som att min mage hade förvandlats till en centrifug.

Förstod verkligen inte vad hon höll på med, tryckte tillbaka henne och försökte snurra henne rätt, men hon kom hela tiden tillbaka.
Dessutom fick jag tre starka sammandragningar mitt i allt.
Tillslut gick J upp och hämtade ett stort glas med nyponsoppa, och efter ett tag blev det lugnt.
Hon kanske bara var hungrig...
Och eftersom det är min dotter så borde jag ana hur arg hon blir om hon inte får mat.
Däremot kan jag inte förstå hur stark en liten 28 veckors bebbing kan vara.