Idag tog hela familjen ledigt, ingen skola inget jobb, inget dagis, en extra dag helg.
Sovmorgon och egentligen inga planer.
Stod och stekte köttbullar när jag kände hur det började sticka i näsan...
Sen, som en bomb från klar himmel, illamående!
Och som jag kände igen det... inget snack om saken.
Försökte trycka bort det, åt lite, J såg på mig att ngt var knas...
när jag reste mig frågade han mig om jag skulle gå och kräkas nu.
Ja, svarade jag och ökade takten lite.
Spydde minst tjugo liter... kändes det som.
J kom ner och stöttade mig... (undrar om han kunde äta något mer efter det?)
Och precis som när jag väntade ella så var illamåendet över efter jag kräkts klart.
Sen kom det tillbaka efter någon timme, men inte så farligt.
Men för några timmar sen tog jag en Polly, mitt favoritgodis.
Det skulle jag inte gjort. Ville gå pch kräkas nästan direkt, fick verkligen tvinga mig själv med all min inre kraft för att trycka ner kväljningarna.
Är det såhär det ska vara nu?
Det började lite senare med Ella...
Undrar om jag kan äta något...
Med ella gick jag ner 18 kg på tre månader... yoghurt och frukt var allt jag kunde äta.
J pratade nyss om att köpa panpizza till kvällsmat... *urk*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar